Dock ringde hon till mig för att förbarma sig över händelsen, men eftersom jag inte var riktigt pigg och kry igår, lät jag säkert oförstående och ointresserad. Det jag inte förstod, var att hon inte fick tag på sin hyresvärd, så att hon skulle kunna få hjälp att komma in i sin lägenhet och kanske hade hoppats att jag som en god medborgare i det Åländska samhället skulle erbjuda ut min soffa till henne så hon skulle få sova varmt och gott inatt. Där stod hon stackarn, ensam och övergiven och fund

Dock har jag idag förbarmat mig över stackarn och varit med henne på en fika, på en av stadens alla fika-ställen. Passade på att fota henne, i den bästa formen hon befann sig i. Hon led av ångest att måsta visa sig ute bland allmänheten, påstod att hon inte såg representabel ut, jag såg inte några brister på henne, gör ni?
Man tackar för bilden! Jag kan informera att jag gick i snöväder på jomalarakan när jag ringde, och än en gång putte tack för all hjälp!!
SvaraRaderaBilden bjuder jag på gumman! Du vet att du alltid har en plats innerst i mitt hjärta! Kram
SvaraRadera