fredag 9 januari 2009

Man förstår inget

Det är bara som om någon drar undan mattan under fötterna på en. Det är inte sant, det kan inte stämma, nej, vi talades vid före julen, det kan bara inte har tystnat.
Mina tankar har varit med dig de senaste dagarna, jag hoppas att du har känt det. Jag finner inte några ord längre, allt känns bara så tomt, kallt och tyst. En kollega och vän som gått vidare i livet. Dina värmande ord, omtanke och värme lever med oss.

Jag ämnar Henrik Åbergs sång till dig vännen!

4 kommentarer:

  1. Hon har lämnat oss men istället tänt en stjärna på vårt himlavalv. Vi glömmer dej inte! // MiaJ

    SvaraRadera
  2. *ryser* Jag fick tårar i ögonen när jag lyssnade på sången. Tänker på dig Putte! Kramar

    SvaraRadera
  3. Precis vad jag känner! Jag är så glad att jag fick lära känna henne, hon fanns ofta i mina tankar innan 9 januari och hon kommer att finnas där för alltid. Tack och lov är minnen för evigt! Det är lätt att höra hennes bestämda och glada stämma. "Nej vet du vad Linda, det är nog så att..." eller hennes kluckande skratt... eller hennes leende...

    SvaraRadera
  4. ...mmmmmm ... ett misstag har skett....... det va i dag den 13:e hon lämnade oss i sin eviga sömn och åkte vidare till det ljusa paradiset.... djupt saknad

    SvaraRadera